Träna din hjärna att ta bättre ekonomiska beslut

De allra flesta av oss försöker att skapa och upprätthålla bra ekonomiska vanor. Att agera på impuls är inte en av dem, men det är inte alltid lätt att kontrollera impulsbeteendet. Föreställ dig att du scrollar i ditt Facebook-flöde och ett supererbjudande dyker upp på skidutrustning, gardiner, väskor eller flygbiljetter.

Innan du vet ordet av det har du klickat dig vidare och aktiverat impulsen. Plötsligt har du köpt något du vill ha, men som du absolut inte behöver. Och som du innerst inne vet att du eventuellt inte har råd med. Varför det?

Vissa agerar oftare på impuls än andra

- Våra handlingar styrs alltid av konsekvenser, och mest av allt guidas vi av dem som ger oss omedelbara belöningar. Av just den anledningen tenderar vi att spendera pengar på ny sportutrustning, en semester eller något som snabbt ger oss tillfredsställelse, snarare än att spara till exempel en buffert, säger Bergljot Rosvoll, som har magisterexamen i beteendevetenskap.

Att vissa är mer benägna att agera på impuls än andra utgår från vilka ekonomiska vanor vi har etablerat. Där någon ser ett kampanjerbjudande utan att göra ett köp, kommer någon annan att klicka sig vidare för att handla – och uppleva det som en belöning.

- Det faktum att vi reagerar olika grundar sig i att vi människor faktiskt är olika. Det som är lockande för några betyder ingenting för andra – och då frestas de inte heller, säger Rosvoll.

Men de personer som nästan uteslutande har goda ekonomiska vanor, hur har de lärt sig?

- Det handlar om att de har lärt sig att tänka strategiskt, att behärska planering och sedan följa en utsatt plan. Har du exempelvis bestämt dig för att vara skuldfri när du är 50 år och har gjort en plan för hur det ska gå till, så kommer det att påverka många val på vägen dit. Man kan säga att målet styr över det spontana, förklarar Rosvoll.

Tänker du kort- eller långsiktigt?

I grund och botten handlar det om i vilken utsträckning vi kan avstå från belöningar.

- Förmågan för självdisciplin ligger djupt rotad i oss människor och är inte nödvändigtvis något som kan läras in, säger ekonomiprofessor Kjetil Bjorvatn, som undervisar i beteendeekonomi vid norska skolan för ekonomi (NHH). Han hänvisar bland annat till det legendariska "marshmallow-testet", som genomfördes i USA i början av 1960-talet.

Testet gick ut på att undersöka hur bra en grupp dagisbarn var på att kontrollera sina impulser. Barnen fick sitta för sig själva med en marshmallow framför sig. Skulle de äta eller vänta – och bli belönade med en till? Den tid som barnen lyckades vänta, visar på graden av självkontroll, eller mer exakt – hur lång tid barnet hade förmågan att skjuta upp något gott för att få en ännu större belöning senare.

Uthållighet och framgång hör ihop

Flera år senare visade uppföljningsstudier att de individuella skillnaderna i förmågan att vänta på en belöning är starkt kopplade till framgång senare i livet. Hög uthållighet visar sig vara förknippat med bättre skolresultat, uppförande, sociala färdigheter och lägre risk för missbruk.

- Hur bra vi är på att kontrollera våra impulser som barn kan påverka vårt beteende som vuxna. När det gäller ekonomi är det svårt att träna på att göra bra val. Men ju mer medveten man är om sitt beteende desto lättare blir det att kompensera för det, säger Bjorvatn.

Han säger att det finns en hel del forskning som drar slutsatsen att det fungerar att göra konkreta planer. Bland annat hänvisar Bjorvatn till en studie bland amerikanska studenter där de studenter som gjorde en plan, som egentligen bara var för sig själva, presterade bättre än andra.

- Tänk igenom hur du vill leva ditt liv och skriv ner hur du vill nå dina mål. Först när du satt ord på dina tankar kommer du vara bättre förberedd och mer benägen att göra rätt val när du möter motstånd eller prövningar, säger professorn.