Så får du mer pengar kvar på kontot – steg för att börja spara

Att bryta sina vanor är ofta det svåra när det kommer till att förändra beteenden. Effekterna av historiskt låga räntor under en längre period har möjliggjort att vi spenderat mer pengar. När inflationen också stiger på det mesta vi handlar så väntar nu tider med omprioriteringar och att vi i vissa fall helt måste avstå från inköp vi vant oss vid.

Ofta handlar det om saker eller tjänster som kanske som kanske känns nödvändiga men som egentligen kan skäras ner på. Enstaka utgifter är ofta ett första steg – det kan vara en prenumerationstjänst eller frukostmackan på fiket på väg mot jobbet. Men genom att göra en lite djupare analys av din privatekonomi kommer du få en tydligare bild av läget.

Var tar dina pengar vägen?

Follow the money! Det låter kanske lite drastiskt men genom att ta reda på hur dina inkomster och utgifter rör sig får du en bra utgångspunkt när det kommer till att fånga utgiftsbovar. Med hjälp av en budgetkalkyl blir det lättare att se mönster och även kartlägga utgifter som du kanske inte tänkt på. Börja med att se över dina fasta inkomster som lön, bostadsbidrag och studiemedel.

Skilj mellan fasta och rörliga utgifter. Hyra, el och hemförsäkring är exempel på fasta utgifter som är svåra att undvika – dessa kostnader är bra att ha som bas när du gör en budget eftersom det är något din privatekonomi måste klara av.

När det kommer till rörliga utgifter kan det se olika ut från månad till månad. Här ingår bland annat kläder, uteluncher och prenumerationstjänster, med andra ord det vi oftast tycker om att spendera pengar på. Det är i denna del av din budget som du kan göra störst skillnad. Genom att köpa mindre av det du inte behöver för stunden eller hitta substitut för nöjen som till exempel bio- och restaurangbesök.

Det finns många sätt att skapa sig en kalkyl över sin budget – pröva till exempel konsumentverkets budgetkalkyl. Kom ihåg att vara noggrann med det du fyller i för att få en så korrekt bild av läget som möjligt.

Säkra en buffert

Ekonomisk trygghet gör livet lättare på många sätt. När något oväntat inträffar blir en buffert räddaren i nöden. Hur stor buffert som behövs skiljer sig från person till person. För ensamhushåll kan akuta utgifter kännas extra mycket – då räknas minst två nettolöner som en god framförhållning att ha. Sambohushåll och barnfamiljer delar visserligen ofta på två inkomster men även där kan det vara bra att räkna med tre till fem månadslöner till bufferten.

Om pengarna ändå inte räcker

Grunden för att spara pengar är att du också tjänar pengar. Om du har svårt att få pengarna att räcka trots att du lever snålt och sparsamt så bör du fundera på om det finns något sätt att öka dina inkomster. Byta jobb, löneförhandla smart eller jobba extra vid sidan om studierna är de vanligaste metoderna för att snabbt öka sin inkomst.

Det finns alltid något att spara till

Allt som du inte har råd med i din dagliga ekonomi behöver du spara till. Att spara är inte alltid enkelt, det handlar om att både ha råd och att prioritera rätt. Vissa månader kanske det inte finns utrymme att lägga undan en enda krona, medan det en annan månad kan finnas flera hundralappar över. Det är viktigt att ha utrymme i sin ekonomi för att påbörja ett långsiktigt sparande.

Det mest optimala vore att ha två olika slags besparingar. Ett som hjälper dig att ha råd med kortsiktiga, oförutsedda kostnader och ett för långsiktiga, planerade utgifter. På så sätt påverkas inte din ekonomi lika mycket om bilen plötsligt skulle gå sönder eller om semestern blev lite dyrare än du planerat – eftersom du sparat för båda.

Det är inte förrän du kartlagt dina vardagliga utgifter som du kan prioritera hur mycket du kan lägga undan. Ett av problemen i dag är att vi generellt sett har svårare att kontrollera vad vi spenderar pengar på – eftersom vi inte hanterar kontanter på samma sätt som tidigare.